Omodernt med vårdnadsbidrag

I gårdagens debatt mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt så pratades lite familjepolitik. Mona föreslog att en bred uppgörelse runt jämställdhetsbonusen om Fredrik kunde släppa det gammalmodiga förslaget på ett vårdnadsbidrag. Tyvärr stod Reinfeldt inte upp för det mycket bra förslaget om vårdnadsbidraget utan fegade ur lite och pratade bara om hur begränsat och litet förslaget var. Synd att han inte vågade ta fajten och peka på hur många föräldrar som faktiskt vill vara hemma mer än det första året med sina barn. Istället ville han hellre trycka på satsningen på dagis.

Det är ju hemskt att det ska ses som omodernt att vilja ha mer tid med sina barn. Men en cool och modern familj måste visst tycka att 40 timmar på dagis från 1år är det absolut bäst lösningen. Karriär är det som räknas, frågan är vilka som får betala priset?.

Riktiga pappor stannar hemma?

Jan Söderqvist skriver idag på Expressens debattsida om att riktiga pappor stannar hemma med sina barn, de delar på föräldraledigheten.

Att "min" regering vill ha vårdnadsbidrag och motsätter sig kvotering av föräldraledigheten gör mig illamående. Familjepolitiken kan bli Alliansens fall i nästa val, nu när Mona Sahlin kan locka till sig alla som inte står ut med gubbigheten.

Det han missat är att de flesta familjer vill få välja själva. En familjepolitik som förespråkar valfrihet lockar väljare, de skrämmer inte bort.

Det är dags att börja tala klarspråk. De män som vägrar att vara barnlediga, och de som fejkar genom att ta ut sommarsemestern som barnledighet, är inte fäder i någon rimlig mening eftersom de inte anser sig ha tid att utöva föräldraskap.

Jag håller med om att den pappan som vägrar vara föräldraledig nog ska fundera över om det här med att vara pappa var hans grej. Men jag tror att det vanligaste problemet är att mammorna vägra släppa ifrån sig sina dagar.

Även den familj som bara plockar ut halva föräldrapenningen erhåller en förmån som saknar motstycke i den övriga världen. Naturligtvis ska ingen stat tvinga någon familj att ta ut också den andra halvan, men en regering har all rätt att med ekonomiska incitament uppmuntra en utveckling i riktning bort från spermadonatorer och ofrivilliga hemmafruar. Vad ska vi annars ha politik till?

Jag tycker verkligen att det skulle vara sorgligt om många familjer tvingades sätta sina barn på dagis redan efter 8mån. Jag tror barn mår väldigt bra av att få vara hemma minst ett år, och många mår säker bra av att vara hemma ännu lite till. Sen tror jag att Jan Söderqvist har missuppfattat det här med politik, den är inte till för att styra och ställa så mycket som möjligt. Han som röstade borgerligt borde väl hålla med mig i att den största politiska utmaningen i Sverige är att öka människan frihet till egna beslut och eget ansvar.

Dessutom är allt prat om ”kvotering” överhuvudtaget en dimridå. Är kanske även rösträtten orättfärdigt ”kvoterad”? Är avskaffandet av sambeskattningen ett övergrepp på kärnfamiljen? I så fall är hela socialförsäkringssystemet i övrigt ”kvoterat”. Vad det handlar om är naturligtvis en individualisering av en förmån som är tillgänglig för alla medborgare.

Jag kan förstå det här argumentet men jag tycker att dagarna tillhör barnet, inte föräldrarna. Det är ju för barnets skull föräldrarna är hemma.

Frågan om homoäktenskap är fånig

Satt i bilen och lyssnade på P3 programmet Kvällspasset igår där de pratade om homoäktenskap. Jag blir lika förvånad varje gång jag hör människor som fortfarande anser att det ska göras skillnad på människor och människor pga. vem de blir kära i. Det är 2007 inte 1807! Det finns krig och barn som svälter och vissa människor väljer att engagera sig för att människor som älskar varandra inte ska få gifta sig. Visst är religionsfrihet viktigt, men när folk börjar prata om att gud anser att homosexuallitet är synd så vill jag bara kräkas.

Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om mina argument för att homosexuella ska få ingå äktenskap. Men det känns så fånigt att det är något man ska behöva argumentera för så jag struntar i det.

Valfrihet för barnens skull

Ibland måste man acceptera att alla val människor gör inte kommer att vara politiskt korrekta, men människors fria vilja måste fortsätta gälla även när de väljer fel. Därför tycker jag inte man ska ha kvoterad föräldraförsäkring bara för att papporna är dåliga på att ta ut sina föräldradagar. Principen att familjer själva styr måste gå före. Självklart skulle jag vilja se fler pappalediga pappor, för barnens, arbetsmarknadens och jämställdhetens skull. Jag ser gärna förslag på hur man ska göra det möjligt för båda föräldrarna att var hemma när den ena föräldern tjänar mer än den andra. Men tvång är inte den vägen jag vill gå.

För mig är individualiserad föräldraförsäkring ett vänsterförslag som inte kan se att familjer är olika. Alla människor är inte anställda på 9 till 5 jobb. Vissa pluggar, andra är egna företagare. Kanske består familjen av fler än två föräldrar? Människors olika livssituation kräver olika lösningar och vem vet bättre än den enskilda familjen vilken lösning som är bäst. Jag vill se en föräldraförsäkring som utgår från att dagarna tillhör barnet och föräldrarna sen bestämmer hur barnets tillsyn ska ordnas. Kanske är en mormor eller farfar ett bra alternativ? Det viktiga är att varje familj får hitta sin egen lösning. System som är flexibla och präglas av valfrihet ger alltid störst möjlighet att få alla nöjda.

Amma mer och överallt

Läser på dn:s hemsida att en ännu en kvinna förbjudits att amma inne på en restaurang. Det här upprör mig fruktansvärt mycket. Är tanken att kvinnor ska hålla sig inomhus under barnet första år? Hu rkan någon störas av en mamma som ammar sitt barn? Amning kan väl omöjligen vara äckligt, det är ju det mest naturliga i världen. Är kvinnokroppen så sexualiserad så att den inte ens kan få användas till det den är byggd för?

Nu ska jämställdhetsombudsmannen granska fallet och jag hoppas verkligen att resultatet blir att det i framtiden inte är ok att nekas att mata sin lilla bebis. Det kan lätt verka vara en liten obetydlig fråga, men jag tycker verkligen inte det. Det är viktigt både för att man som småbarnsmamma ska kunna leva som man själv vill, och där kanske ett restaurangbesök ingår, och för att amning är något bra som ska uppmuntras, vi ammar redan för lite i det här landet. Så ut och protestamma lite nu alla mammor så vi kan lämna stenåldern någon gång.

Delad föräldraledighet sänker a-kassan

Är man föräldraledig på deltid kan din a-kassa bli lägre, eftersom det inte räknas som inkomst. Bara om man är ledig hela månader påverkas inte a-kassan. Inte så smart om man vill se flera föräldrar som delar på föräldraledigheten.

Ett skitbra förslag!

Jag har så svårt att förstå de som blir helt rasande över förslaget med skatterabatt på hushållsnära tjänster. Ingen skrek när ROT-avdragen infördes. Skillnaden var att det var i första hand de manliga sysslorna man kunde köpa hjälp med. Nu när många kvinnor ser en möjlighet att få hjälp med städningen ska de inte tro att de kommer lika lätt undan. Traditionellt kvinnliga sysslor har låg status och skam den kvinna som inte tar hand om sin egen skit. Det är ok för att få hjälp att sätta in ett fönster, men att få hjälp att putsa det är visst något helt annat.

Jag kan på en gång erkänna att om jag hade lite mer pengar skulle jag mer än gärna köpa lite hjälp med städningen här hemma. Och jag är inte ensam. Det finns nog många som har svårt att få ihop tiden där ute som gärna skulle stryka städningen från att-göra-listan. Nu startas det städföretag som aldrig förr! Nya företagare och nya jobb, vilken ljuv musik. Familjer med lite tid och stressig vardag kan i större utsträckning ta sig råd att få hjälp hemma, ännu mer ljuv musik. Jämställdhet, nya jobb och mer tid för barn och familj, ett sånt förslag kan man bara jubla över.

Feminist och hemmafru?

Sen jag blev mamma och då också blev föräldraledig har jag funderat mycket på det här med mamma vs. feminist. Jag har alltid kallat mig feminist och jämställdhetsfrågorna har alltid legat mig varmt om hjärtat. Sen hamnar man mitt i den fruktade kvinnofällan. Här är jag nu, jag tar hela föräldraledigheten medan min sambo gör karriär. Men jag känner mig långt ifrån som en förlorare, jag får massor av tid med mitt barn och jag måste säga att vara hemma med henne är just nu mitt förstahandsval blad sysselsättningar.

På DN debatt skriver Bo Rothstein om den heterosexuella kärnfamiljen som ett antifeministiskt projekt. Nog är det svårt att stänga ute de traditionella könsrollerna när barnet har kommit. Medan jag är hemma och förlorar år på arbetsmarknaden går min sambo om mig i karriärstegen. Men det här är vårat val, det som passar bäst just nu för våran familj. Jag har valt att vara hemma med Hilma och nog gör jag ett viktigt jobb alltid. Jag ger ett barn en bra start på livet, massor av kärlek och tid så hon ska växa upp till en bra och trygg människa. Jag går inte hemma och slappar utan gör ett viktigt jobb och får många bra erfarenheter inför framtiden. Det är verkligendags att uppvärdera arbetet med att ta hand om sina barn.

Vem är jag?

Jag heter Lisa Falk, är 23år och bor utanför Enköping med min sambo och våran dotter Hilma som är 8 månader. Just nu består mitt liv främst av att jaga en bebis som just närt sig krypa men där emellan, pluggar jag lite statsvetenskap och driver en webbutik där jag hyr ut bärsjalar. Jag är centerpartist och har tidigare arbetat som verksamhetsutvecklare för centerpartitet i dalarna.

Jag bloggade förut aktivt på bloggen Lisa Falk men har inte bloggat aktivt sen jag var sjukskriven under graviditeten. Nu vill jag blogga om familjepolitik som kommit att ligga mig varmt om hjärtat. Jag vill se en familjepolitik som utgår från familjerna, där det finns valfrihet att ta hand om sina barn på det sätt man själv anser är bäst.